Söndag 20 maj 2012.
Första läsningen
Apg 1:15–17, 20ac, 21–26
En dag tog Petrus till orda inför bröderna — omkring 120 personer var samlade — och sade: »Mina bröder, de ord i skriften skulle uppfyllas som den heliga anden lät David säga om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus. Han var en av oss och hade fått samma uppdrag som vi. I Psaltaren står det: Må hans ämbete övergå till någon annan. Därför måste nu någon av dem som var med oss under hela den tid då herren Jesus kom och gick ibland oss, från det att han döptes av Johannes fram till den dag då han blev upptagen från oss — någon av dem skall vittna tillsammans med oss om hans uppståndelse.«
Två blev föreslagna, Josef Barsabbas, som kallades Justus, och Mattias. Och man bad: »Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa båda du har utvalt till denna tjänst som apostel efter Judas, som övergav sin plats för att hamna där han hör hemma.« Så kastade de lott, och lotten föll på Mattias, och han upptogs som den tolfte bland apostlarna.
Responsoriepsalm
Ps 103:1–2, 11–12, 19–20b (R. 19a)
R. Herren har rest sin tron i himlen
eller: Halleluja.
Lova Herren, min själ,
hela mitt jag vill prisa hans heliga namn! Lova Herren, min själ,
minns allt det goda han gör. R.
Ty så hög som himlen välver sig över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
Så långt som öster är från väster,
så långt från oss förvisar han vår synd. R.
Herren har rest sin tron i himlen,
allt är underlagt hans välde. Lova Herren, ni hans änglar,
starka hjältar, som gör vad han befallt! R.
Andra läsningen
1 Joh 4:11–16
Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss. Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss. Vi har sett och kan vittna om att Fadern har sänt sin son att rädda världen. Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom.
Halleluja
Jfr Joh 14:18
V. Jag skall inte lämna er ensamma, säger Herren:
jag skall komma till er, och era hjärtan skall glädja sig.
Evangelium
Joh 17:11b–19
Vid den tiden lyfte Jesus blicken mot himlen och sade: »Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett. Medan jag var hos dem bevarade jag dem i ditt namn, som du har gett mig. Och jag skyddade dem, och ingen av dem gick under utom undergångens man, ty skriften skulle uppfyllas. Nu kommer jag till dig, men detta säger jag medan jag är i världen, för att de skall få min glädje helt och fullt.
Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem därför att de inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning. Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen, och för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen.«