Söndag 22 april 2012.
Första läsningen
Apg 3:13–15, 17–19
Petrus sade till folket: »Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus, honom som ni utlämnade och som ni förnekade inför Pilatus när han hade beslutat sig för att frige honom. Ni förnekade honom som var helig och rättfärdig och begärde att få en mördare frigiven, och vägvisaren till livet dödade ni. Men Gud har uppväckt honom från de döda, det kan vi vittna om.
Nu vet jag, mina bröder, att ni handlade av okunnighet, ni liksom era
ledare. Men på så sätt har Gud låtit det gå i uppfyllelse som han har förutsagt genom alla sina profeter: att hans Messias skulle lida. Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade.«
Responsoriepsalm
Ps 4:2, 4, 7, 9 (R. 7b)
R. Herre, låt ditt ansikte lysa över oss
eller: Halleluja.
Svara mig när jag ropar,
Gud, du som skaffar mig rätt. Du öppnar vägen när jag är trängd.
Visa mig nåd och hör min bön. R.
Ni skall veta att Herren har varit förunderligt god mot mig,
han hör när jag ropar till honom. R.
Många säger: »Vem kan ge oss lycka?«
Herre, låt ditt ansikte lysa över oss.
Jag lägger mig ner i frid och sover.
Du, Herre, låter mig bo i trygghet. R.
Andra läsningen
1 Joh 2:1–5a
Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda. Men om någon syndar har vi en som för vår talan inför Fadern, Jesus Kristus som är rättfärdig. Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens.
Att vi har lärt känna honom förstår vi av att vi håller hans bud. Den som
säger: »Jag känner honom« men inte håller hans bud är en lögnare, och sanningen finns inte i honom. Men hos den som bevarar hans ord har Guds kärlek i sanning nått sin fullhet.
Halleluja
V. Han som skapat allt har uppstått från de döda,
han har förbarmat sig över hela sin skapelse.
Evangelium
Luk 24:35–48
Vid den tiden berättade de två lärjungarna vad som hade hänt dem på vägen och hur han hade gett sig till känna för dem genom att bryta brödet. Medan de ännu talade stod han plötsligt mitt ibland dem och hälsade dem: »Frid över er!« De blev rädda, och i sin förskräckelse trodde de att det var en ande de såg. Då sade han: »Varför blir ni skrämda, varför fylls ni av tvivel? Se på mina händer och mina fötter, det är jag och ingen annan. Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har.« Och han visade dem sina händer och fötter. Då de av idel glädje och förvåning ännu inte kunde tro, frågade han dem: »Finns det något att äta här?« De räckte honom en bit stekt fisk, och de såg hur han tog den och åt.
Han sade till dem: »Detta är vad jag sade till er när jag ännu var hos er, att allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmerna.« Sedan öppnade han deras sinnen så att de kunde förstå skrifterna. Och han sade till dem: »Detta är alltså vad skriften säger: Messias skall lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni skall vittna om allt detta.